Alla inlägg av forskare

Föredrag den 26/11 2023!

Hugenotter – Vad är det?
Föredrag av Håkan Larsson
Söndagen den 26 november kl. 14.00
Timmele församlingshem
Fika!
Välkomna!

“Hugenotter var reformerta protestanter som blev förföljda och mördade i det katolska Frankrike och tvingades därför fly landet. Några hundra kom till Sverige under 1600-talet och början av 1700-talet. Hugenotter är ganska okända i Sverige, trots att de spelat en avgörande roll i svensk historia och utveckling. Om dessa och dess roll handlar föreläsningen.”

Träff för alla, i Marbäcks Hembygdsförening, med anknytning till Marbäck

Alla med anknytning till Marbäck inbjuds till Ulricehamnsbygdens Forskarklubb söndagen den 22 okt kl 14.

Gun Olsson och Anna-Lena Hultman berättar om gårds- släkt- och DNA-forskning och visar hur man söker i olika register.

Frågestund och kaffe.

Samåkning från Marbäcks Hembygdsförening, Bleckslageriet i Marbäck 13.30 till Konkordiahuset i Hössna.

Varmt välkomna!

Höstens program 2023

Nybörjarkurs i släktforskning
Konkordiahuset, Hössna
Fem tillfällen med början den
20 september, kl. 15.00
Pris 500: – exkl. elevabonnemang. Helst egen laptop
Fika ingår!
Anmälan till Gun Ohlsson tel. 070 546 04 11
epost: hulugumpebo@gmail.com

Hur presenterar jag min släktforskning
Söndagen den 1 oktober kl. 14.00
Konkordiahuset, Hössna

  • Margareta Jacobsson, visar programmet Disgen
  • Anna-Lena Hultman, visar hur man skriver en bok
    *Agneta Gertonborn berättar hur hon skrivit sammanställningen av sin forskning
  • Gun Ohlsson : En annan variant…som present
    Pris 50:-
    Fika ingår!
    Anmälan senast 25 / 9 till Gun Ohlsson, 070 5460411
    epost: hulugumpebo@gmail.com

Fortsättningskurs i släktforskning
Konkordiahuset, Hössna
Fem tillfällen med början onsdagen den
25 oktober kl. 15.00
Pris 500: – Helst egen laptop. Fika ingår!
Anmälan till Gun Ohlsson tel. 070 546 04 11
epost: hulugumpebo@gmail.com

DNA-kurs
Söndag 29 okt 9.00 – 13.00 i Konkordiahuset
Lär dig tolka ditt DNA-resultat.
Pris 300 kr, fika ingår.
Anmälan till Anna-Lena på konkordia@konkordia.se
eller 070 595 0004, senast den 10 oktober.

Hugenotter – Vad är det?
Föredrag av Håkan Larsson
Söndagen den 26 november kl. 14.00
Timmele församlingshem
Fika!
Välkomna!

“Hugenotter var reformerta protestanter som blev förföljda och mördade i det katolska Frankrike och tvingades därför fly landet. Några hundra kom till Sverige under 1600-talet och början av 1700-talet. Hugenotter är ganska okända i Sverige, trots att de spelat en avgörande roll i svensk historia och utveckling. Om dessa och dess roll handlar föreläsningen.”

Medlemsavgiften…

Dax att betala Medlemsavgiften för 2023

Bankgiro 5967 – 3723
eller swish 072 368 64 10

Välkommen som medlem!

Obs!
Glöm inte att skriva ditt namn och adress
när du betalar in avgiften!

Som medlem får du
medlemstidningen 2 gånger / år.

Ulricehamnsbygdens Forskarklubb är ansluten till Sveriges Släktforskarförbund.
Detta ger dig, som medlem en bra rabatt på förbundets utbud av släktforskarlitteratur, CD-skivor
och annat släktforskningsmaterial.
Du kan läsa mer om det här: ”Rötter”.

 

Fortsättningskurs

“ Andra källor”: emigranter, soldater, bouppteckningar m.m.5 gånger med början 5 april kl. 11.00.

Pris 500:- för alla 5 ggr. Anmälan till Gun: 070 546 04 11 eller hulugumpebo@gmail.com

Nybörjarkurs i släktforskning
5 gånger med början 5 april kl. 16.00. Pris 500:- för alla 5 ggr.
Anmälan till Gun, 070 546 04 11 eller epost: hulugumpebo@gmail.com

Söndagen den 7 maj kl. 14.00
Utflykt till Marbäcks Bleckslageri-museum, Nyebergsvägen 1B i Marbäck,
parkering vid skolan.
Därefter kan vi fika hos “Hemma på Källebacka”
Välkomna!

Till Hösten : Anmäl ert intresse för en fortsättningskurs med DNA, gårdsforskning, kartor.
Avslutas med en resa till Landsarkivet i Göteborg.

Anmälan till Anna-Lena 070-595 00 04 eller mail konkordia@konkordia.se

Till Hösten : Hur presenterar jag min släktforskning?
Vi planerar en kurs med Margareta Jacobsson, Anna-Lena Hultman och Gun Olsson

Årsmöte 2023

2 april kl. 15.00 i Timmele församlingshem
Sedvanliga årsmötesförhandlingar
Föredrag av Kalle Bäck :“Det svenska dasset – inte bara en skitsak”
Det blir smörgåstårta, kaffe & kaka, pris 100:-
Anmälan senast 27 mars till Maj-Britt, tel. 070-247 46 15
eller e-post: M032113066@outlook.com

Alla intresserade välkomna!

Artikel från Ulricehamns Tidning 3 januari 2021

När Anna-Lena Hultman hade skaffat sig sitt nya efternamn – alltså gift sig – väcktes också intresset för släktforskning på allvar.

– Jag hade varit i kontakt med det tidigare, eftersom både mamma och pappa var väldigt intresserade av detta. Som jordbrukare var det ju inte lätt att ta ledigt, men en dag om året så åkte de i alla fall till landsarkivet i Vadstena eller Göteborg för att leta i arkiven. Men jag själv hade inget större intresse vid den tiden, säger Anna-Lena.

Den mesta informationen fanns vid den tiden på mikrofilm, så till slut köpte pappan en egen utrustning för att kunna läsa dessa hemma. Så när Anna-Lena ville veta lite mer om maken Lars anförvanter, blev det mycket besök i föräldrahemmet och sittningar vid läsapparaten.

Intresset växte, Anna-Lena lärde sig mer och mer och kunde till slut också börja hålla kurser i släktforskning.

– Vi höll till i Västgötarummet på biblioteket i Ulricehamn. Det är trångt om utrymmet, dålig ventilation, så till slut tröttnade jag på det och bestämde mig för att ha kurserna här i Konkordiahuset istället.

Konkordiahuset är det gamla missionshuset i Hössna och som Anna-Lena äger ihop med systern Catarina. Det kan tilläggas att syftet med husköpet var att ha någonstans att förvara alla böcker de samlat på sig.

Att flytta något från centralorten ut till landsbygden var ogenomförbart enligt många. Men olyckskorparna hade fel, intresset för att lära sig om släktforskning höll i sig och nu har Konkordiahuset blivit ett nav för släktforskare, de som letar hembygdshistoria samt forskning om Amerika-emigranterna.

Efter att tidigare ha fått leta i kyrkböcker, mantalslängder och husförhörsprotokoll efter uppgifter om anförvanter blev en ny del av släktforskningen i somras väldigt uppmärksammad i ett något ovanligt sammanhang. Det var när dubbelmordet i Linköping kunde få sin lösning efter att en släktforskare hjälpt polisen med det 16 år gamla brottet genom släktforskning via dna, och därmed känt för den stora allmänheten. Men för de lite mer insatta var det definitivt inte någon nyhet.

– Jag började själv att använda den här metoden 2014 och då hade den varit möjlig i säkert tio år innan dess. När jag började var det kanske de mest intresserade släktforskarna som använde dna-analyser, men på senare år så har intresset vuxit väldigt mycket, säger Anna-Lena.

Lite enkelt förklarat ärver barn 50 procent av sitt dna från varje förälder. Nästa generation ärver i sin tur också en bit av mor-/farföräldrarnas dna-profil, även om den nu blivit lite mindre. I princip halverats. Och så håller det på i generation efter generation. För varje ny generation kommer det in nya gener men delar av de gamla finns fortfarande kvar och det är den biten som gör det möjligt att spåra avlägsna släktingar via ett dna-test.

– Det är ganska enkelt att göra ett test. Man köper ett testkit, topsar sig på båda sidor inne i munnen, lägger topsen i en burk, som man sedan skickar iväg för analys, säger Anna-Lena.

Som tillhandahåller testkit och gärna hjälper till med det praktiska runt provtagningen.

Analysen och den efterföljande matchningen mot andra som testat sig hos just det företaget, tar cirka en månad. När den är klar kommer det ett mejl med en länk till en sida där de träffar man fått finns med.

– När jag fick mitt svar så var det en lista på cirka 2 000 namn. Men eftersom det blir allt fler som testar sig så kommer det också nya träffar och i dag så är det 3 348 personer på listan över de som jag är släkt med på något vis.

Resultaten är sorterade efter hur mycket dna som stämmer överens och inte helt oväntat så är mammas namn längst upp på Anna-Lenas lista.

– Tyvärr så gick pappa bort innan det här fanns så jag har ingen möjlighet att matcha mig med honom, säger Anna-Lena.

Det som visar graden av släktskap är hur många centimorgan (cM) som stämmer överens mellan personernas dna. För mamman är värdet 3 500 cM medan det i botten på listan finns en person vars värde är 19 cM.

– Är det över 3 000 cM så är det garanterat en förälder. Sedan blir värdet allt lägre ju längre bort man är släkt och för den med 19 cM så går det inte att hitta det gemensamma ursprunget.

Förteckningen över träffar som stämmer med ens egna dna innehåller namn, värdet för cM samt en bedömning på hur långt håll man är släkt. Ju lägre cM-siffra, desto grövre blir gissningen.

— Det exakta släktskapet får man själv försöka ta fram och därför är det en fördel om man har lite erfarenhet av släktforskning, säger Anna-Lena.

Anna-Lenas släktträd

Fakta dna-analys

Tre företag dominerar marknaden för dna-tester. Det är Myheritage, Family tree dna och Ancestry. De två förstnämnda har bättre täckning i Sverige medan Ancestry är stort i USA. Alla erbjuder självtester vars resultat sedan jämförs med alla andra som köpt gjort sin analys på just det företaget. När det gäller Myheritage och Family tree dna så går det att mot en mindre avgift att använda sin dna-profil från det ena företaget hos det andra. Medan Ancestry kräver att testet görs hos dem men dna-profilen går däremot att flytta till något annat företag.Resultatet av dna-testet redovisas via nätet och det uppdateras när nya matchningar uppstår.

Detta är centimorgan

Centimorgan, förkortat cM, är en enhet som används för genetiska kartor. Enheten kan användas för att ange längden av identiska DNA-segment hos olika individer. I genomsnitt halveras den totala längden av de identiska segmenten i cM för varje generation. Om två individer har långa identiska segment mätt i cM på samma position i sina autosomala DNA är personerna därför sannolikt nära släkt. Längden av identiska segment är emellertid resultatet av en slumpmässig process (mutationer och rekombination), och längden är därför inte ett särskilt exakt mått på hur långväga släktskapet är.

Text och foto: Leif Fjellström

Blidsbergsbon som blev riksdagens talman

En bonde under 1600-talet hade förvisso inte stora möjligheter att göra karriär. Men Nils Larsson i Blidsbergs by, ursprungligen från Skattegården, senare Storegården, lyckades ändå med detta. Nils föddes antagligen ca 1587 och blev enligt Skara stifts herdaminne hela 103 år. Han avled ca 1690.

Karriären

I det första bevarade domprotokollet för Redvägs häradsrätt nämns han som nämndeman, men vi vet inte när han fick detta hedersuppdrag. Han fanns kvar som nämndeman i ungefär 35 år till. I ett protokoll anges att han nära 50 år suttit som nämndeman. Redan på 1650-talet nämns han som häradsdomare, en hederstitel för den nämndeman som suttit längst. Ibland kallas han bara domare i protokollet, men den verkliga domarsysslan var förbehållen en tillsatt ämbetsman från adelsståndet.
Nämndemännen från bondeståndet förefaller ha haft tämligen mycket inflytande på utgången av domsbesluten. Som betrodd karl fick Nils Larsson representera Blidsbergs socken i hovrätten, och det gjorde han så bra att blidsbergsborna åter fick hugga i sin skog. På landsarkivet i Göteborg finns en ”annotationsbok” från 1650, skänkt av Nils Larsson. Han har också lämnat en hel del pengabidrag till kyrkan.

När det skulle utses riksdagsmän för bondeståndet till riksdagarna 1649 och 1652 valdes Nils Larsson i Blidsberg som representant för Redvägs och Ås härader. 1652 var han även representant för Vedens härad. Några egentliga protokoll finns inte från dessa riksdagar, men på Riksarkivet finns Riksdagsacta med förteckning de män från  allmogens utskott som tillika med adeln, prästerskapet och borgarskapet var hos drottning Kristina den 22 februari 1649. Här finns Nils Larsson med.

Han blev även talman för bondeståndet. Vid riksdagsmötet i rikssalen den 16 oktober 1652 talade han för bondeståndet och bad drottningen komma ihåg vad hon tidigare lovat, att när landet fått fred, skulle bönderna befrias från de skatter som kriget gjort nödvändiga. Landet hade nu fred och riket mäktigare än tidigare. Han tog också upp frågan om att dra in kronogodsen till staten. Bönderna hade lika många och bittra klagomål mot adelsståndet som tidigare. 
Riksdagen 1652 avslutades på julafton, och bönderna fick besvikna vända hem. Drottning Kristina hade ofta taktiken att lyssna på klagomål och kanske antyda att hon höll med, men sedan gjorde hon som hon ville, och tydligen i detta fall ingenting för att hjälpa bönderna.

I historieundervisningen har vi ju lärt oss att drottning Kristina slösade med statens egendomar och gav bort dem till adelsmännen. Men även bondeståndets talman Nils Larsson fick en donation av drottningen, nämligen Storegården i Blidsberg, där han sedan bodde.

Familjen

Vi vet inte så mycket om den första halvan av hans långa liv. Han var gift två gånger, och fick barn med båda hustrurna

Nils andra hustru hette Kerstin Andersdotter och med henne  fick han åtminstone barnen Britta och Jonas samt ännu en dotter. 1665 när han närmade sig de 80 ville han tänka på framtiden. Han ville inte att det skulle bli osämja mellan hans två barnkullar. Därför ingav han ett testamente till Redvägs häradsrätt och förordnade att hans barn skulle ärva lika. Det skulle beaktas att de äldre barnen redan var gifta och fått bröllopskost. Sonen Jonas tog över Storegården medan fadern levde, i början av 1680-talet.
Enligt Harald Filipsson blev det inte helt som Nils tänkt sig med rättvisan mellan barnen, eftersom Karl XI:s reduktion drog in Storegården till staten och gården fick köpas tillbaka. Inte heller kunde osämja mellan barnen undvikas. 1692 instämde barnen i hans första äktenskap änkan Kerstin och hennes barn till häradsrätten, och ville ha arv efter sin far Nils Larsson. Svarandesidan hävdade att det inget fanns när skulderna var betalda, men kärandesidan ville inte godkänna detta.
Jonas hade köpt Storegården medan fadern levde, men aldrig erlagt några pengar. Änkan Kerstin hade sålt munderingen (utrustningen till rusthållet), visste man. Rätten dömde Kerstin att göra ett inventarium över boet till nästa ting. Detta mål har upptagits under 1693, men tyvärr fattas protokoll från detta år.

Enligt Harald Filipsson är dessa barn kända:
Magnus Olof Mitander, född i Skattegården, Blidsberg. Prästvigd 1659, pastor vid Skara hospital 1667. Död 1683.

Arvid Nilsson. Bör vara samme man som i Skara herdaminne beskrivs som Arvidus Ol. Mitander, pedagog i Falköping 1667, ”tvärt emot stadens vilja, som önskade en skolmästare mera färdig i räknande och skrifvande.” Komminister i Skövde 1671. Död 1686.

Laur. Nic. Mitander ( Lars Nilsson), född 1644, död 27 juli 1708. Enligt Skara stifts herdaminne ”son av häradsdomare Nils Larsson i Skattegården, Blidsberg, som dog 103 år gammal.” Prästvigd 1672, komminister i Slöta 1676, kyrkoherde i Slöta 1685.

Brita Nilsdotter, f 1653, död 1724 i Källestorp, Blidsberg, gift med Anders Svensson.

Jonas Nilsson, f 1655, död i mars 1717 i Storegården, Blidsberg.

Tre av sönerna har alltså blivit präster. Namnet Mitander kan härledas från mitis, som betyder blid och syftar på Blidsberg.

Det ovan nämnda domprotokollet från 1692 nämner delvis andra namn på barnen

Första äktenskapet:

Här nämns Anders Johansson ( troligen måg) och Anders Nilsson, Farstorp, Dalum (som borde vara son till Nils).

Sven Nilsson, Tåstarp var ombud för Johan Ingelssons barn och Anders Svensson i Härstorp ? var ombud för Svens barn i samma by.

Andra äktenskapet:

Sonen Jonas Nilsson och mågen Anders Svensson, Källestorp, Blidsberg samt mågen Lars Svensson nämns.  Lars hustrus namn är okänt.

Inte så många Nilssöner i denna förteckning, men kanske är det förutom mågar även barnbarn som nämns. Nils Larsson blev ju mycket gammal och överlevde ett par av sina söner. Det verkar inte som om Lars Nilsson Mitander eller de döda prästsönernas anhöriga var representerade.

          På Blidsbergs kyrkogård finns en skulpterad gravhäll till minne av Nils Larsson och hans hustrur. En man vid namn Gunnar Håkansson försökte tyda inskriften, som är nött av tidens tand och mycket svårläst. Detta är vad han fick fram:

”Här under ligger begrafven Fordom häradsdomaren Nils Larsson i Storeg. i Blidsberg och Tvänne sine hustrur……Håkans….och Kristina…….dotter……Barn……..A.1671.

Årtalet 1671 tolkades som Nils Larssons dödsår, men vi vet att han levde längre eftersom han nämns flera gånger i domböckerna in på 1680-talet. Andra hustrun Kerstin (tydligen här skriven som Kristina, egentligen samma namn) överlevde honom, och den första hustrun dog långt före 1671, eftersom de yngsta barnen med Kerstin föddes på 1650-talet. En inte alltför vågad gissning är att den första hustrun hette Britta Håkansdotter. Gravhällen tyder på Håkansdotter, och om dottern Britta är första dottern i andra barnkullen är det nära nog säkert, eftersom man i detta läge kallade dottern efter den avlidna hustrun.
I Blidsbergs kyrkobok som börjar några år in på 1700-talet, nämns en hustru Kirstin i Storegården, död 1710, 88 år gammal. Kerstin skulle i så fall varit född ca 1622 och ca 35 år yngre än Nils. Ett mål i domboken antyder att hon var änka efter en Lars när hon gifte sig med Nils, och hade barn även i sitt första äktenskap.

Den rödskäggige

// Roger Jarvid

Källor :Grimberg: Svenska folkets underbara öden, del 3.
Ingegärd Vallin: Notiser från 1600-talets Blidsberg.
Skara stifts herdaminne.
Harald Filipssons forskning samt min egen.