Årsmöte 25 mars
Timmele ukeleleorkester och sångare underhåller
Årsmötesförhandlingar och fika

Konkordiahuset kl. 15.00
VÄLKOMNA!

Önskas till Er alla!

TREVLIG  LUCIADAG
önskas till er alla!

Målningen är gjord av Emelie von Walterstorff
född 19/10 1871, död  8/3 1948

Emelie von Walterstorff tillhörde en gammal dansk adelssläkt. Sin utbildning genomförde hon vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfacksskolan) i Stockholm, och blev därefter knuten som lärare till Tekniska skolan i Lund. Hon arbetade även som tecknare vid Kulturhistoriska museet i Lund.
År 1903 började Emelie von Walterstorff vid Nordiska museet och hennes anställning var till en början som tecknerska. Hon utförde ett stort antal akvareller på katalogkort över folkkonstföremål. I flera böcker medverkade hon med illustrationer, bl.a. med färgplanscher på folkdräktsklädda människor i verkat Svenska folkdräkter (1907) av Per Gustaf Wistrand och i Gerda Cederbloms bok med samma (1921).

Under mer än ett par årtionden utförde hon åt Gustaf Upmark de teckningar av mästerstämplar till det stora arbetet Guld- och silversmeder i Sverige 1520–1850 (1925).
Ganska tidigt fick Emelie von Walterstorff överta ansvaret över Nordiska museets textilsamlingar, men trots detta fick hon behålla titeln amanuens hela livet.
Textilt bildverk (1925) är ett resultat av hennes gedigna forskning och innehåller ett fylligt urval ur museets samlingar med reproducerade färgfotografier försedda men sakkunniga kommentarer av författaren.
År 1925 genomförde hon den tekniska analysen av ”Gerumsmanteln”, bronsåldersmanteln från Västergötland och hon kom därefter att anlitas som självständig forskare vid flera liknande avancerade uppdrag. Efter sin pensionering från Nordiska museet 1933 publicerade hon sitt mest betydande verk, Svenska vävnadstekniker och mönstertyper, en kulturgeografisk undersökning (1940).
Bakom verket som innehåller över åttiotalet utbredningskartor med utförliga kommentarer, ligger ett helt livs samlingsarbete.

Föredrag om DNA i släktforskningen av
Eva von Brömsen, Landvetter

“Att få undersöka släktskap med hjälp av DNA är mycket givande och spännande. Jag arbetar för att fler av släktforskarna skall upptäcka kraften och tjusningen med
DNA-släktforskning .”
Det finns möjlighet att göra DNA-test på plats (eller köpa med hem) men tänk då på att inte ha ätit eller druckit en timme före testet.

Välkomna till Konkordiahuset, Hössna
15 november 18.00

Nu kan du läsa vårens nummer av medlemstidningen.
Klicka här

Nu finns det gamla vykort att titta på, klicka här 

Forskarklubben har Gökotta den 22 maj kl. 9.00.
Vi träffas i Olofstorp, Fänneslunda.

Marie Arturén, Jan Fransson & Yngve Boring kommer att guida oss runt i Olofstorp.
Medtag fika!
Olofstorp ligger i Fänneslunda socken åtta kilometer norr om R40 mellan Borås och Ulricehamn.

VÄLKOMNA!

Detta är en del av den text som finns på Olofstorps websida:

”Olofstorp uppfördes som ett nybygge under tidig medeltid (kanske ca 1000-1200-talen) av en man med namnet Olof.
Gårdens siste bonde hette Johan Andersson. Han flyttade härifrån 1896 med sin familj. Husen revs och med tiden planterades åker, äng och hage igen med gran. Nu efter upprepade röjningar och gallringar i skogen börjar spåren efter människorna åter bli synliga….

”Här på Olofstorp kan du uppleva både natur och kultur – den tysta skogen, rekreation och friluftsliv, kulturhistoria och spår efter folk från förr. Bland mycket annat ser vi husgrunder, förhistoriska gravar, kolbottnar, gränsstenar, hägnadsfundament, övergivna åkrar, ängar, hagar, svedjor och betesmarker…”

Jord och ljus

Och är den sann, religionens lära:
äro vi barn av samma fadershus,
vi stämplas det som kätterskt att begära
åt alla samma rätt till jord och ljus?

Så sant ett liv sitt ursprung har av jorden,
det korades med rätt till jordearv.
Ej dukade naturen rika borden
för få, till njutning, nej, till allas tarv.

Ej på naturens bud, med börd och pengar,
gavs härskarrätten över sjö och strand.
Den tillhör alla unga, raska drängar,
som längta efter jord med hug och hand.

Se, lärdomstemplet öppnas blott för rika,
i mörkrets schakt de gå, som draga lass,
då – med var livsnerv efter ljuset fika
är arvsrätten till ljusets Paranass´.

Men kommer tid, då utav väld och funder
ej varder kränkt naturens helga rätt;
ja då, först då, skall uti jordens lunder
stå upp en fri, en lycklig män´skoätt.

Karl Nilsson (ur diktsamlingen Offermynt 1912)