Emigrantforska

Föreningen DIS bjuder in till DIS-träff med föredrag och frågestund med tema ”Emigrantforska” med Anna-Lena Hultman.

Tisdagen 16 feb. kl. 18:30 — 20:30
Evenemanget genomförs som Zoom möte.

Anna-Lena berättar om spännande och användbara olika resurser inom emigrantforskningens vida område. Hon kommer också inspirera oss till nya upptäcktsfärder med många goda råd och tips längs vägen.
Anna-Lena är starkt intresserad av emigrantforskning. Har bland annat medverkat med att skriva boken ”Emigrantforska på nätet” från 2017.

Läs mer här : https://www.dis.se/node/1487

Artikel från Ulricehamns Tidning 3 januari 2021

När Anna-Lena Hultman hade skaffat sig sitt nya efternamn – alltså gift sig – väcktes också intresset för släktforskning på allvar.

– Jag hade varit i kontakt med det tidigare, eftersom både mamma och pappa var väldigt intresserade av detta. Som jordbrukare var det ju inte lätt att ta ledigt, men en dag om året så åkte de i alla fall till landsarkivet i Vadstena eller Göteborg för att leta i arkiven. Men jag själv hade inget större intresse vid den tiden, säger Anna-Lena.

Den mesta informationen fanns vid den tiden på mikrofilm, så till slut köpte pappan en egen utrustning för att kunna läsa dessa hemma. Så när Anna-Lena ville veta lite mer om maken Lars anförvanter, blev det mycket besök i föräldrahemmet och sittningar vid läsapparaten.

Intresset växte, Anna-Lena lärde sig mer och mer och kunde till slut också börja hålla kurser i släktforskning.

– Vi höll till i Västgötarummet på biblioteket i Ulricehamn. Det är trångt om utrymmet, dålig ventilation, så till slut tröttnade jag på det och bestämde mig för att ha kurserna här i Konkordiahuset istället.

Konkordiahuset är det gamla missionshuset i Hössna och som Anna-Lena äger ihop med systern Catarina. Det kan tilläggas att syftet med husköpet var att ha någonstans att förvara alla böcker de samlat på sig.

Att flytta något från centralorten ut till landsbygden var ogenomförbart enligt många. Men olyckskorparna hade fel, intresset för att lära sig om släktforskning höll i sig och nu har Konkordiahuset blivit ett nav för släktforskare, de som letar hembygdshistoria samt forskning om Amerika-emigranterna.

Efter att tidigare ha fått leta i kyrkböcker, mantalslängder och husförhörsprotokoll efter uppgifter om anförvanter blev en ny del av släktforskningen i somras väldigt uppmärksammad i ett något ovanligt sammanhang. Det var när dubbelmordet i Linköping kunde få sin lösning efter att en släktforskare hjälpt polisen med det 16 år gamla brottet genom släktforskning via dna, och därmed känt för den stora allmänheten. Men för de lite mer insatta var det definitivt inte någon nyhet.

– Jag började själv att använda den här metoden 2014 och då hade den varit möjlig i säkert tio år innan dess. När jag började var det kanske de mest intresserade släktforskarna som använde dna-analyser, men på senare år så har intresset vuxit väldigt mycket, säger Anna-Lena.

Lite enkelt förklarat ärver barn 50 procent av sitt dna från varje förälder. Nästa generation ärver i sin tur också en bit av mor-/farföräldrarnas dna-profil, även om den nu blivit lite mindre. I princip halverats. Och så håller det på i generation efter generation. För varje ny generation kommer det in nya gener men delar av de gamla finns fortfarande kvar och det är den biten som gör det möjligt att spåra avlägsna släktingar via ett dna-test.

– Det är ganska enkelt att göra ett test. Man köper ett testkit, topsar sig på båda sidor inne i munnen, lägger topsen i en burk, som man sedan skickar iväg för analys, säger Anna-Lena.

Som tillhandahåller testkit och gärna hjälper till med det praktiska runt provtagningen.

Analysen och den efterföljande matchningen mot andra som testat sig hos just det företaget, tar cirka en månad. När den är klar kommer det ett mejl med en länk till en sida där de träffar man fått finns med.

– När jag fick mitt svar så var det en lista på cirka 2 000 namn. Men eftersom det blir allt fler som testar sig så kommer det också nya träffar och i dag så är det 3 348 personer på listan över de som jag är släkt med på något vis.

Resultaten är sorterade efter hur mycket dna som stämmer överens och inte helt oväntat så är mammas namn längst upp på Anna-Lenas lista.

– Tyvärr så gick pappa bort innan det här fanns så jag har ingen möjlighet att matcha mig med honom, säger Anna-Lena.

Det som visar graden av släktskap är hur många centimorgan (cM) som stämmer överens mellan personernas dna. För mamman är värdet 3 500 cM medan det i botten på listan finns en person vars värde är 19 cM.

– Är det över 3 000 cM så är det garanterat en förälder. Sedan blir värdet allt lägre ju längre bort man är släkt och för den med 19 cM så går det inte att hitta det gemensamma ursprunget.

Förteckningen över träffar som stämmer med ens egna dna innehåller namn, värdet för cM samt en bedömning på hur långt håll man är släkt. Ju lägre cM-siffra, desto grövre blir gissningen.

— Det exakta släktskapet får man själv försöka ta fram och därför är det en fördel om man har lite erfarenhet av släktforskning, säger Anna-Lena.

Anna-Lenas släktträd

Fakta dna-analys

Tre företag dominerar marknaden för dna-tester. Det är Myheritage, Family tree dna och Ancestry. De två förstnämnda har bättre täckning i Sverige medan Ancestry är stort i USA. Alla erbjuder självtester vars resultat sedan jämförs med alla andra som köpt gjort sin analys på just det företaget. När det gäller Myheritage och Family tree dna så går det att mot en mindre avgift att använda sin dna-profil från det ena företaget hos det andra. Medan Ancestry kräver att testet görs hos dem men dna-profilen går däremot att flytta till något annat företag.Resultatet av dna-testet redovisas via nätet och det uppdateras när nya matchningar uppstår.

Detta är centimorgan

Centimorgan, förkortat cM, är en enhet som används för genetiska kartor. Enheten kan användas för att ange längden av identiska DNA-segment hos olika individer. I genomsnitt halveras den totala längden av de identiska segmenten i cM för varje generation. Om två individer har långa identiska segment mätt i cM på samma position i sina autosomala DNA är personerna därför sannolikt nära släkt. Längden av identiska segment är emellertid resultatet av en slumpmässig process (mutationer och rekombination), och längden är därför inte ett särskilt exakt mått på hur långväga släktskapet är.

Text och foto: Leif Fjellström